top of page

13 objekt hittat för ""

  • Vi ses väl på Byggmässan?

    25 % av alla dödsolyckor på arbetsplatser är relaterade till missbruk. Det är en siffra vi på  Prodia  vill förändra. Vi vet att byggbranschen står inför stora utmaningar när det gäller att hantera missbruk och vi vill vara en del av lösningen. På  Byggmässan  i Stockholm i mars möter du  Marcus Hindsö  och  Thomas Lundblad  från  Prodia . Kom förbi vår monter och prata om hur vi kan hjälpa er skapa en drogfri och trygg arbetsmiljö. Dessutom deltar Thomas i en viktig debattpanel om arbetsplatssäkerhet. Hur kan vi tillsammans bygga en säkrare framtid? Se all info nedan 👇🏻 Var: Kistamässan, Stockholm När: 5-6 mars Monter: C 08 Läs mer om mässan här Hämta gratis entrébiljett Debattpanel: Arbetsplatssäkerhet Thomas Lundblad, Ola Serneke, Erik Matton, Johnny Rindebrant och Magnus Olsson diskuterar hur vi kan förbättra säkerheten på våra arbetsplatser inom byggbranschen. Läs mer om den här. Moderator: Aurora Cederholm. Var: Scen 1 När: 5 mars Kl: 12:45- 13:30

  • Intervju i Narkotikafrågan

    Prodia  medverkar i Narkotikafrågan – Sveriges ledande tidning mot narkotika!  📰 Vi är stolta över att vara en del av det senaste numret av Narkotikafrågan, där  Jessica Vikberg , förbundsordförande hos RNS, intervjuade  Thomas Lundblad  från Prodia. I samtalet deltog även  Maria Bergström  och  Axel Mattsson  från  Setterwalls Advokatbyrå  för att diskutera drogtestning på arbetsplatser och en viktig dom från Arbetsdomstolen. 👷🏻 Domen gäller en bygglärling som testade positivt för cannabis efter semestern och blev avstängd utan lön – ett agerande som Arbetsdomstolen fastställde som korrekt i juni 2024. Vill du läsa mer om detta aktuella ämne och ta del av intervjun? Klicka här

  • 5 experttips för en alkoholsmart julfest på företaget

    Julen närmar sig med stormsteg, och många företag har nu i dagarna sina årliga julfester. En trevlig tillställning ska självklart präglas av glädje och gemenskap – men det är också viktigt att de som ansvarar för julfesten tar sig en funderare över hur man kan främja en alkoholsmart kultur i samband med denna efterlängtade tillställning. Marcus Hindsö på Prodia ger sina fem bästa tips för att hantera julfesten på ett ansvarsfullt sätt för arbetsgivaren, utan att för den sakens skull göra avkall på att det ska vara en trevlig och minnesvärd tillställning:  Informera om alkohol- och drogpolicyn i god tid 📑 Informera/förtydliga gärna policyn i samband med ett möte eller på ert intranät i god tid innan er julfest. Försök att göra det på ett odramatiskt sätt utan för mycket pekpinnar, men samtidigt tydligt visa att detta är en prioriterad fråga för arbetsplatsen.  Rikligt med alkoholfria alternativ 🥤 Se till att det finns ett brett utbud av alkoholfria drycker. Det skapar en inkluderande atmosfär och visar omtanke om medarbetarnas olika preferenser och behov. Som chef och ledare är du en förebild - dricker du alkoholfritt följer fler efter.   Begränsa tillgången till alkohol 🎫 Många företag har redan en policy som begränsar alkoholintaget vid evenemang, exempelvis genom att sätta en gräns på två enheter per person. För att tydliggöra detta kan ni dela ut drinkbiljetter – ett enkelt och effektivt sätt. Undvik helst att servera starksprit, även om det är tradition för vissa julfiranden, som snaps. Starksprit ökar risken för snabb och överdriven konsumtion, vilket kan leda till oönskad berusning.  Säkerställ trygg transport hem 🚕 Om någon medarbetare märkbart påverkas av alkohol eller droger är det viktigt att säkerställa en trygg hemresa. Som arbetsgivare kan ni exempelvis erbjuda taxi eller ordna skjuts. Om läget är kritiskt kan det vara nödvändigt att kontakta sjukvården eller vid behov polis.  Ha en plan för att hantera incidenter 💬 Om något inträffar under festen, se till att följa upp situationen. Boka ett samtal med medarbetaren efteråt för att reda ut det avvikande beteendet och bedöma om det påverkar arbetsplatsen. Att ha en tydlig plan för hur incidenter ska hanteras visar ansvarstagande och skapar trygghet för alla.  Med dessa tips hoppas vi att ni kan skapa en julfest som är både minnesvärd och säker. Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa till med att hantera alkohol- och drogrelaterade frågor på din arbetsplats? Hör av dig till Marcu s.

  • Från heroin till syntetiska opioider och potenta preparat: Sveriges nya narkotikavåg

    Sverige står inför stora utmaningar när det gäller förändringen på narkotikamarknaden. Heroinet minskar på marknaden på grund av att produktionen av opiumvallmo minskat. Vi ser samtidigt en stor ökning av syntetiska opioider, och att cannabis och kokain når nya höjder i både tillgång och styrka. Mari Turesson, Prodias Marknadschef, träffade Lennart Karlsson, en av Sveriges mest erfarna narkotikapoliser, författare och ordförande i SNPF (Svenska Narkotikapolisföreningen). Lennart gav oss en inblick i den aktuella utvecklingen kring droger i Sverige och vad han ser som nödvändiga aktioner för att bromsa vågen. Heroinets minskar – en öppning för syntetiska opioider "Tillgången på heroin har drastiskt minskat" konstaterar Lennart. Orsaken är talibanernas strikta nedslag på opiumodlingarna i Afghanistan, som tidigare stod för nästan allt heroin i Europa. Satellitbilder visar att över 95 % av opiumfälten har förstörts. Denna brist skapar ett vakuum som syntetiska droger snabbt fyller. Redan 2020 förutspådde den operativa chefen för DEA (Drug Enforcement Administration) i USA att plantbaserade droger var på väg att försvinna och ersättas av syntetiska alternativ. Mexikanska karteller upptäckte tidigt fördelarna med att producera Fentanyl istället för heroin – en billigare och snabbare lösning som dessutom är extremt lönsam. "Syntetiska droger som Fentanyl och Nitazener är inte bara billigare att framställa, de är också extremt potenta – vilket gör dem dödliga även i små mängder." Metonitazen och förfalskade OxyContin-tabletter Ett växande problem är de förfalskade OxyContin-tabletter som nu cirkulerar på den illegala marknaden. Dessa tabletter, som ofta innehåller den syntetiska opioiden Metonitazen, ser ut som legitima läkemedel men är långt ifrån säkra. "Problemet är att tabletterna tillverkas i illegala laboratorier utan kvalitetskontroll. Doseringen är ojämn, en tablett kan innehålla lite Metonitazen, en annan tablett kan innehålla jättemycket. Risken är då oavsiktliga överdoser. " varnar Lennart. Den legala användningen av opioider som Oxikodon och OxyContin har också ökat, vilket skapar nya utmaningar. När patienter utvecklar tolerans för sina mediciner söker sig många till den illegala marknaden för att stilla sitt behov. "Vi har redan sett dödsfall där människor trodde att de köpte vanliga smärtstillande tabletter men i stället fick en livsfarlig dos av Metonitazen." Kokain: "vanliga människor" fastnar ” Vi ser just nu en stor utveckling när det gäller kokain. Det är kokain i nästan alla ärenden som jag jobbar med. Ofta kokain som också är kopplat till alkohol och ibland spelmissbruk. Vi ser ”vanliga människor” i medelåldern fastna i kokainberoende ," berättar Lennart. Kombinationen av kokain, alkohol och ibland spelmissbruk skapar en farlig spiral. Många hamnar i skuld till kriminella nätverk, vilket leder till att de utnyttjas som kurirer eller utförare av våldsbrott. "Vi ser personer utan tidigare kriminell bakgrund som tvingas hantera vapen, droger och till och med placera ut bomber," säger Lennart. "Kokain har letat sig in i vardagen för ”vanliga människor” som aldrig tidigare varit i kontakt med kriminalitet." Hur droger designas Designen av droger har förändrats radikalt under de senaste decennierna, THC-halten i cannabis 2010 låg på 6–12 %.  Idag ligger THC-halten på 15–25 %. Cannabisoljor och vax kan innehålla så mycket som 85 % THC – en förändring som gör drogen både starkare och farligare. ” Det går inte ens att jämföra med det haschet som röktes på 70 talet. Det är inte ens samma drog. Det är som att du skulle jämföra en lättöl och en Stroh Rom ,” förklarar Lennart.   Utvecklingen av Cannabisprodukter ” Cannabis är inte längre enbart en fråga om marijuana och hasch. De senaste åren har cannabisprodukter i form av godis, kakor och chips blivit vanliga på marknaden, " säger Lennart och lyfter fram två stora risker: Förväxlingsrisken : Produkterna kan lätt misstas för vanliga godisar, vilket kan leda till oavsiktlig konsumtion. Fördröjd effekt:  När du äter cannabis så metaboliseras det mycket, mycket långsammare, vilket gör att du får en ganska stor fördröjningseffekt i påverkan. Om du är van att röka, eller om du har testat att röka cannabis, får du en effekt ganska snabbt. Men då det tar betydligt längre tid att få effekt när du äter cannabis så är problemet att du äter mer, vilket gör att man får en för hög dos. Ungdomars normalisering av droger Även om narkotikaanvändningen bland ungdomar inte har ökat dramatiskt, har deras exponering för droger gjort det. Sociala medier och influensers bidrar till en normalisering av droger, särskilt cannabis. Lennart förklarar: "Fler unga än någonsin har haft möjlighet att testa droger. Även om användningen är stabil, är exponeringen i deras närmiljö betydligt högre idag än för 30 år sedan." "Vi ser också en generationsskillnad i attityder. På 70- och 80-talet sågs narkotika som något farligt och förbjudet. Idag är det mer normaliserat, även om majoriteten av ungdomar fortfarande tycker att det är fel.” Lennart fortsätter: "Vi ska inte slå oss till ro. Förändringar är sällan någonting som sker snabbt, utan förändringar sker över tid. Det är mycket möjligt att det normaliserade läget som vi ser idag kring narkotika, framförallt cannabis, kommer att synas om tio år." En filosofisk samhällsfråga När Lennart funderar på det samhälle vi lever i, kommer han till en filosofisk slutsats: "Jag har ägnat ett helt vuxet liv åt att fundera på de här frågorna. Någonstans kokar det ner till, lite filosofiskt – vad har vi för typ av samhälle? Vilka värden har vi i samhället? Och just nu är det ju väldigt mycket fokus på individualitet, prestation. Man ska se bra ut. Man ska ha rätta kläderna. Alla våra barn och ungdomar har en enorm press. Hårstråna och sminket ska vara perfekt. Allting ska vara så perfekt. Och det här skapar en ångest. En stress och ångest ." Lennart menar att den här pressen, särskilt bland unga, är en stor anledning till varför droger som kokain, cannabis eller till och med Tramadol blir ett "snabbt fix" för att lindra den psykiska stressen. Blir man introducerad till en självförtroendehöjare som kokain, eller en avslappnande cannabis, eller ännu värre, en Tramadol-tablett, så är det en djup utandning och avslappning. Då är det väldigt lätt att tänka att 'nu har jag lösningen'. Och så fortsätter man på samma sätt – när ångest eller stress dyker upp, så finns det en snabb lösning. Vad kan vi göra? Kampen mot narkotika är inte enbart polisens eller tullens ansvar – det kräver en bred samhällsinsats. Lennart listar några åtgärder: Börja med att du ta en klar och tydlig ställning mot narkotika. Det enda sättet att komma till rätta med problemet är att få efterfrågan att vika. Våga prata med dina barn och dina barn kompisar. Var tydlig med dina värderingar och visa att du bryr dig. Hamnar man sen i ett läge där ens barn kommer hem och luktar cannabis. Sätt dig då ner i lugn och ro och prata, visa att du finns där. Förstå att även "helgknarkande" bidrar till att finansiera kriminella nätverk. "Tillgången på droger kommer alltid att finnas – det är efterfrågan vi måste bekämpa för att skapa en verklig förändring."   Lennart avslutar med en sammanfattning: Vi har brist på heroin och den kommer att bestå. Min bedömning är att alternativet för alla de som idag är opioidberoende blir sannolikt syntetiska opioider. Och då är det Nitazener och Fentanyl som vi ser i kristallkulan.   Vi ser en ökning på den illegala marknaden av olika Oxy-tabletter. Alltså OxyNorm och OxyContin. Vi ser en liten, liten nedgång av Tramadol. Men det har ersatts av Oxy-tabletter.   Väldigt mycket kokain och också, lite förvånande, väldigt mycket amfetamin. Amfetamin kändes för 4-5 år sedan som att det var på väg ut. Men det har kommit igen och kommit i ganska stor skala. Det har inte alls varit lika stor efterfrågan på kokain i USA, så därför har de sydamerikanska kartellerna riktat in sig på Europa. Så kokainproduktionen har ökat och utskeppningen och insmugglingen till Europa har ökat. Cannabis generellt sett blir mycket, mycket mer potent. Och nu finns även de ätbara cannabisprodukterna.   Det är ett smörgåsbord som finns att tillgå för den som önskar. "Vi måste arbeta tillsammans – som föräldrar, individer och samhälle – för att minska efterfrågan.” Tack Lennart för din tid och klokhet! Vill du veta mer? Kontakta oss på Prodia .

  • Farliga förfalskningar: Nitazener på den illegala marknaden.

    Den senaste veckan rapporterade SVT Nyheter att Tullverket beslagtagit stora mängder narkotikaklassade förfalskade läkemedel, som sålts under namn som tramadol. Men när dessa tabletter analyserats har det visat sig att de istället innehåller det extremt farliga ämnet metonitazen. Metonitazen är en syntetisk opioid med dödlig potential. Enligt Rättsmedicinalverket har minst 21 personer avlidit av metonitazen – ensamt eller i kombination med andra substanser – hittills under 2024. Detta ämne tillhör en grupp syntetiska opioider som kallas nitazener, som liknar det ökända fentanylet och har blivit allt vanligare på den illegala marknaden. Vad är metonitazen och nitazener? Precis som fentanyl är nitazener extremt potenta och har en starkt smärtstillande effekt. Men deras styrka innebär också stora risker: även små doser kan leda till livshotande andningsdepression och överdos. Nitazener, inklusive metonitazen, används ofta som ersättning för heroin eller andra opioider när dessa är svårare att få tag på. Detta har bidragit till att drogerna spridit sig från USA till Europa – inklusive Sverige. Risker för en opioidkris i Europa I USA har fentanyl och liknande ämnen orsakat en förödande opioidkris. Nu varnar experter för att samma utveckling kan ske i Europa. I Storbritannien och Sverige har redan flera drogrelaterade dödsfall kopplats till nitazener. På grund av deras höga potens och riskprofil är det avgörande att snabbt kunna upptäcka och identifiera dessa substanser för att förhindra fler tragedier. Falska förpackningar – ett växande problem Tullverket och Polisen varnar nu för att droger som metonitazen säljs i falska läkemedelsförpackningar , sålda som bland annat tramadol. Men när de analyserats visar det att tabletterna istället innehöll metonitazen. Förebyggande åtgärder Att stoppa spridningen av syntetiska opioider som metonitazen kräver gemensamma insatser. Prodia erbjuder ett snabbtest för Nitazener där Metonitazen, Etonitazen, Protonitazen och Isotonitazen kan detekteras. Läs mer om Tullverkets senaste beslag och Polisens varningar kring denna dödliga trend. Har du frågor? Kontakta oss för mer information om hur du kan arbeta förebyggande.

  • Drograttfylleri överrepresenterat vid nykterhetskontroller.

    Nyhetsuppdateringarna duggar nu tätt kring drogläget. Det handlar ofta om det ökade inflöde av droger i landet, ökad handel och allt starkare preparat som ska få brukarna att bli fast på kort tid. Det beskrivs närmare som en tsunamivåg som slår emot samhället där man på vissa håll larmar om epidemiska nivåer vad gäller förgiftnings-fall och ökat droganvändande. Drogerna tar sig in överallt och måste betraktas som en risk på alla nivåer i samhället. I skolan, på vägarna och på våra arbetsplatser. Personer i beslutsfattande roller bör känna ett ansvar att problematisera kring detta och förstå hur man i sin respektive position har makten att påverka och på olika sätt skapa bromsklossar för denna negativa utveckling. Kopplat till den ökade risken i trafiken så skedde i somras en omskriven trafik- och arbetsplatsolycka. En glassbil voltade och blockerade E6 utanför Malmö i två timmar. Detta på grund av att föraren var drogpåverkad. Det medför inte problem enbart för föraren utan även en direkt livsfara för många medtrafikanter. 20 minuter innan den voltade hade den försökt köra om på enfilig väg och kört in i en bil fyra gånger. Alarmerande statistik: drograttfylleri ökar Vid en trafikvecka i somras med fokus på nykterhet var det tre gånger så många som var drograttfulla jämfört med de som testades positivt för alkohol. Liknade insatser gjordes i samma område även i september, då testades drygt 1 200 personer där 7 togs för rattfylleri och hela 37 för drograttfylleri.  Dessa siffror är skrämmande och speglar hur vårt samhälle ser ut idag. Man vågar inte ens tänka på den fara som medtrafikanter utsätts för. Våra barn och ungdomar som går och cyklar riskerar att mötas av någon av dessa påverkade personer som tas upp i statistiken. Det är en tanke som gör att vi måste engagera oss ännu mer för att bidra till att bromsa denna utveckling. Hur kan du bidra? Med drogtestning bidrar du till en säkrare arbetsmiljö och en mer välmående arbetsplats. Företag betalar ett betydligt högre pris i förlorad produktivitet, intäkter och mänskligt lidande än kostnaden för drogtester, som effektivt minskar dessa förluster. Kontakta oss så guidar vi dig.

  • Avsaknaden av drogtestning på arbetsplatser inom offentlig sektor. Tid för en lagändring? 

    Hur hamnade vi i att medarbetarens integritet har högre prioritet än det faktum att missbruk på arbetsplatsen innebär risker i arbetsmiljön och äventyrar t ex patientsäkerheten inom vården? Artikeln,  Drogtester i strid mot grundlagen , i Alkohol & Narkotika belyser debatten kring huruvida grundlagen sätter stopp när det kommer till att drogtesta medarbetare inom offentlig sektor.   Är inte tiden inne att på allvar ifrågasätta detta och påkalla en lagändring?   Argumentet för förbudet grundar sig i tesen att arbetsplatsdrogtestning inkräktar på individens integritet. Men om det nu finns provtagningsmetoder som värnar om integriteten? Där syftet med drogtestning är arbetsgivarens omsorg om medarbetare på individ- och gruppnivå samt är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet?   Som partner inom drogtestning har Prodia kunder inom såväl vårdsektor som privat näringsliv. Vi får allt oftare larm om hur det förekommer stölder och läkemedelssvinn i verksamheter inom vårdsektorn. Främst är det sjukvårdspersonal som ställer frågor kring vad som krävs för att man ska få lov att införa drogtestning i deras verksamheter. Det är inte panodil som stjäls, utan mängder av narkotikaklassade läkemedel.En sjuksköterska delade sina tankar med oss,  ”-Hur kommer det sig att läkemedelsmissbruk tycks vara överrepresenterat inom sjukvården? Jag har sett hur det förekommer stölder av narkotika på mer eller mindre varje arbetsplats jag har arbetat på under mina 15 år som sjuksköterska. Det får mig att fundera över hur det kan se ut så här. Bara för att jag har tillgång till läkemedelsrummet och hanterar narkotika dagligen så känner ju inte jag ett begär av att ta tabletter…”   Förklaringen ligger högst troligt i att vi individer har olika grad av sårbarhet för beroende och när det som kan stimulera vårt begär och höja dopaminnivåerna finns direkt framför oss, då blir det också lättare att gå i fällan. Där ligger också förklaringen till varför alkohol är den vanligaste drogen i Sverige. Den är laglig och tillgänglig.  Så frågan vi bör ställa oss är hur vi hamnade i att medarbetarens integritet har högre prioritet än det faktum att missbruk på arbetsplatsen innebär risker i arbetsmiljön och äventyrar t ex patientsäkerheten inom vården?   I artikeln säger Madelena Nilsson , ordförande akademikerförbundet SSR i Sörmland,  ”Vi ser inte positivt på att ha en arbetsgivare som inte litar på och misstänker alla sina medarbetare. Det kan bli svårt att behålla och rekrytera nya medarbetare. Hur går det ihop med tillitsbaserat ledarskap?”   Vi anser att det här är ett isolerat sätt att se på det. Sedan när handlar drogtestning om att misstänkliggöra alla sina medarbetare? Inte en enda gång under alla år som vi varit verksamma har vi mött arbetsgivare med viljan att implementera drogtester på grund av bristande tillit. Argument och incitament för att implementera arbetsplatsdrogtestning ser däremot ofta ut enligt nedan:   Bidra till säkrare arbetsmiljö Bidra till hälsofrämjande Öka produktivitet i organisationen Fånga upp missbruk i ett tidigare skede vilket förbättrar utsikterna att bli drogfri Minska sjukfrånvaro och sjuknärvaro på arbetsplatsen Minska dolda kostnader Positivt signalvärde i och utanför organisationen   Idag finns det så mycket belägg för att drogtester är ett kraftfullt verktyg som leder till resultat. Det finns till och med prejudicerande domar från AD där man påtalar vidden av att inkludera drogtestning för att nå framgång med ett antidrogprogram på arbetsplatsen. ​ VD Sabina Karlsson  säger. ”Jag tror att vi kan vara överens om att individer med en sårbarhet att hamna i ett beroende finns i alla samhällsskikt och sektorer.   All data och statistik pekar på ökat inflöde av droger i vårt land, missbruket kryper ner i åldrarna och gör sig också mer lättillgängligt genom digitala forum och andra plattformar. Vi alla skulle rent presumtivt kunna falla offer för drogvågen som sköljer in över oss.   Att inte ta ansvar och ta helhetsgrepp om droger på arbetsplatser tror vi tyvärr kommer leda till att arbetsplatser inom det offentliga blir mindre attraktiva i framtiden och signalerar att systematiskt arbetsmiljöarbete förekommer, men att man ändå väljer att se mellan fingrarna i denna fråga.   För min egen del så känns det helt rimligt att mina barn går på en skola där omfattande bakgrundskontroller görs på personalen för att jag som förälder ska känna mig trygg. Likaså att jag, när jag är sjuk och får sjukvård, tas om hand av personal som inte knaprar tabletter i läkemedelsrummet. Eller att mina mor-/farföräldrar vårdas på äldreboende av personal som är alert och inte påverkad.    Det är ok att vi gör både rutinmässiga och slumpmässiga kontroller av chaufförer i trafiken för att öka säkerheten på våra vägar. Så hur kan det inte vara en självklarhet i arbetslivet? Det är en fråga om att kvalitetssäkra arbetsplatser, vilket borde vara en självklarhet att få lov att göra i arbetslivet oavsett vilken sektor man tillhör.   Låt oss enas om att drogtestning inte är av ondo utan av omtanke.” Jag vill gärna höra dina åsikter. Maila mig:  sabina@prodia.se  eller kontakta oss här.

  • Så införde Nordic Wellness drogtester – och fick tummen upp från personalen.

    Att införa drogtester kan väcka oro för negativa reaktioner. Men hos gymkedjan Nordic Wellness blev det raka motsatsen. HR-chefen Charlotte Strandbrink delar sina bästa tips för hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande mot missbruk och samtidigt skapa en trygg och säker arbetsplats. Genom tydlig kommunikation och fokus på omtanke lyckades företaget införa slumpmässiga drogtester utan att medarbetarna kände sig misstänkliggjorda. ”Vi fick i stort sett bara positiva reaktioner,” berättar Charlotte. Vill du veta hur drogtester kan vara en del av ett hälsofrämjande arbete? Läs om Nordic Wellness framgång i vårt nativesamarbete i tidningen Chef.

  • Prodia Talks med Maria Bergström från Setterwalls: Viktig Arbetsdomstolsdom om Drogtester.

    Prodia Talks är en serie korta avsnitt där vår marknadschef, Mari Turesson, möter kollegor, vänner och samarbetspartners för att diskutera ämnen relaterade till droger och drogtestning. I detta avsnitt träffar Mari advokat Maria Bergström från Setterwalls Advokatbyrå, specialist inom arbetsrätt, för att prata om en viktig dom från Arbetsdomstolen. Domen rör en bygglärling som testade positivt för cannabis efter semestern och blev avstängd utan lön, vilket Arbetsdomstolen fastställde som korrekt agerande av arbetsgivaren i juni 2024. Läs hela intervjun på vår hemsida eller se avsnittet på vår YouTube-kanal.

  • Prodia Talks med Johannes Kriisa: En inblick i arbetsplatsdrogtester.

    Prodia Talks är en serie korta avsnitt där vår marknadschef, Mari Turesson, möter kollegor, vänner och samarbetspartners för att diskutera ämnen relaterade till droger och drogtestning. I detta avsnitt av Prodia Talks  får vi en djupare förståelse för rollen som MRO-läkare , när Mari Turesson samtalar med Johannes Kriisa. Johannes förklarar hur Prodias salivtester hjälper till att identifiera droger på arbetsplatsen, och varför det är så viktigt att testa brett för att fånga upp nya, ofta svårupptäckta substanser. Han pratar också om trenden med ökat missbruk av läkemedel som tramadol och hur läkemedelsinteraktioner kan skapa allvarliga risker för anställda. Johannes delar sina insikter om hur arbetsplatstester kan vara ett kostnadseffektivt sätt att förebygga missbruk och skapa en tryggare arbetsmiljö. Vill du veta mer om de utmaningar och möjligheter som drogfri arbetsplats innebär? Kolla in intervjun på vår hemsida eller YouTube-kanal!

  • Upptäck DrogDialog: En filmserie i tre delar som belyser drogernas påverkan på olika liv.

    DrogDialog  är en unik filmserie i tre delar där vi lyfter fram samtal om droger och missbruk ur olika perspektiv. Genom att möta personer vars liv påverkats på olika sätt av droger, ger vi en inblick i både de utmaningar och lösningar som rör detta ämne. Serien tar upp viktiga aktuella frågor, diskuterar samhällsattityder och låter våra gäster dela sina erfarenheter och åsikter. Här får du en översikt över alla tre episoder: Episod 1: Drogproblematik och attityder I det första avsnittet möter vi Gunnar Hermansson , redaktör för Narkotikapolisföreningens tidning , och Stefan Steiner , polis och spaningsledare inom organiserad brottslighet. Tillsammans diskuterar de komplexa frågorna kring slumpmässiga drogtester , huruvida drogmissbruk borde ses som en hälsofråga  och om samhället bör avkriminalisera drogbruk. De tar också upp frågan om köparna  verkligen är den största orsaken till narkotikaproblemen. En diskussion som belyser olika perspektiv på narkotikapolitik och hur samhället bör agera för att möta problemen. Episod 2: Ett narkotikafritt samhälle I andra episoden träffar vi Jessica Vikberg , ordförande för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) . Jessica delar sina erfarenheter av att arbeta med familjer som påverkas av drogmissbruk och unga som faller offer för droger. Hon ger också konkreta råd till föräldrar om hur de bäst kan hantera situationer där barn är i riskzonen. En viktig diskussion handlar om legaliseringen av cannabis i Tyskland  och den ökande acceptansen av droganvändning i EU. Vad innebär dessa förändringar för vårt samhälle, och vad kan Sverige lära av andra länder? Episod 3: Vem som helst kan fastna i missbruk Den tredje episoden handlar om Thomas Lundblad , affärsutvecklare på Prodia  och tidigare drogmissbrukare. Thomas delar sin rörande livshistoria och berättar om sin kamp mot missbruk, som började i ung ålder och påverkade hans dröm om en fotbollskarriär. Han beskriver hur missbruket påverkade hans familj och hur han till slut lyckades ta sig ur sitt beroende. Idag lever han ett drogfritt liv och arbetar aktivt för att hjälpa andra att förstå de dolda riskerna med droger och missbruk. DrogDialog  är en serie som belyser många viktiga aspekter av drogproblematik och missbruk, både på individnivå och i samhället. Genom att lyssna på våra gäster får vi en inblick i de utmaningar som både individer och samhällen står inför när det gäller droger. Vi hoppas att serien kan bidra till ökad förståelse och öppna upp för viktiga samtal om hur vi kan hantera detta komplexa och känsliga ämne. Se hela serien på vår hemsida och YouTube !

  • Narkopodden - En mjuk men tongivande röst i narkotikafrågan.

    Vill du hålla dig uppdaterad om Sveriges narkotikasituation och få experters insikter? Då är Narkopodden  något för dig! Med teman som narkotikatrender, missbruksproblematik, förebyggande arbete och samhällsdebatt erbjuder podden både kunskap och inspiration. Varje avsnitt lyfter aktuella ämnen och bjuder in experter från olika områden för att diskutera lösningar och strategier. Perfekt för dig som arbetar inom vård eller rättsväsende – eller är arbetsgivare. Eller om du bara vill lära dig mer. 🎧 Tune in och gör skillnad!

Sökresultat

bottom of page